Vad gör jag med mitt liv?

Hej igen!

Har inte haft inspiration till att skriva på ett tag, mycket med det nya jobbet och så vidare. Men nästa vecka har jag sportlov (fördel med läraryrket) och jag har lite tid och kraft över.

Jag har massvis med saker som jag vill skriva om framöver. Just denna dag vill jag dela lite av mina tankar den senaste tiden. Om ni inte visste det sen innan så jobbar jag sedan några veckor tillbaka som gymnasielärare i matte och idrott. Trots att jag bara får betalt för 22,5 timmars arbete i veckan har jag jobbat ca 38 timmar i veckan på skolan plus att jag har jobbat tre sovande nätter i veckan och utöver det även ideella uppdrag 2-3 gånger i veckan. Så jag har varit ganska slutkörd och har funderat lite på om det är värt att lägga så mycket tid på att jobba som lärare. Visst är det viktigt att ungdomar lär sig matte och idrott och hälsa, men har kanske Gud andra planer med mig? Visserligen var det ett litet mirakel att jag fick jobbet och jag tror att Gud ville jag skulle vara där och jag känner mig använd på flera sätt. Men som jag alltid funkar så vill jag prestera max, eller i alla fall utvecklas från där jag är nu. Så när jag bad om att bli använd mer så fick jag till mig att till att börja med så var det viktigt att vara trevlig och vara bättre på att hälsa på eleverna i korridorerna. Sen hade jag lite tidigare fått ett bibelord som hade fastnat på mitt hjärta som jag läste varje morgon innan jobbet. Det är Andra Timotheosbrevet 2:23-25:

"Tillåt inga dumma och oordnade diskussioner. Du vet att de vållar strid, och en Herrens tjänare skall inte strida; han skall vara vänlig mot alla, kunna undervisa, ha tålamod och med mildhet föra dem till ordningen som säger emot honom. Kanske låter Gud dem omvända sig och komma till insikt om sanningen."

Det här kanske inte säger dig så mycket men det här Bibelordet stämmer precis in på min situation som lärare.  Antingen kan man välja att vara stenhård och ta konflikter eller så strider man inte, utan är vänlig, mild, tålmodig och undervisar dem i den andan. Jag valde den senare metoden och det känns som det har varit ett lyckodrag. Till och med de mest svårhanterliga eleverna känns som att jag tillslut har fått på min sida och de vet att jag bara vill deras bästa.

Jaja, det var några tankar från min sida, glöm inte att Gud vill använda dig där du är. Jag återkommer med ytterligare tankar på hur man kan sprida Guds kärlek på sitt jobb.

//Isac