Under höstterminen har jag haft väldigt mycket att göra. För att inte stressa ihjäl hade jag bestämt mig att jag inte skulle börja söka efter ny lägenhet förrän uppsatsen var godkänd i januari. Men av någon anledning fick jag ett infall en dag i december (minns inte vilken dag). Jag bestämde mig för att ändå gå in och söka lite lägenheter. En av lägenheterna hade sista anmälningsdag just den dagen så jag skickade in en intresseanmälan på den lägenheten plus en annan lägenhet. Jag var övertygad över att jag skulle få någon av dessa lägenheter så jag tog ett snabbt beslut och sa upp mitt rum som jag bor i. Jag kände mig stensäker på att det skulle gå skitbra.
När jag sen fick svar att jag låg på tredje respektive fjärde plats på lägenheterna så blev jag genast lite orolig. Tänk om jag inte får någon av lägenheterna? Hade jag varit lite för djärv när jag sa upp mitt rum utan att vara säker på att jag hade någon annanstans att flytta till? Sen kom nästa problem. Man var tvungen att visa upp en garanterad inkomst för de kommande sex månaderna. Detta kunde jag inte eftersom jag inte har något fast jobb utan kommer jobba extra lite här och var. Sen var det det här med ekonomin. I värsta fall skulle jag behöva betala dubbel hyra och det skulle min ekonomi i värsta fall inte klara av.
Min kaxighet att det skulle lösa sig, det vill säga att jag litade på att Gud skulle fixa allt, hade bytts ut mot massa problem, oro och tvivel.

0 kommentarer:
Skicka en kommentar